Sida:Bröllopsseder på Gottland – Fataburen Kulturhistorisk tidskrift (1907).djvu/9

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
152
NILS LITHBERG.

Så fort ske kan, börjar därefter klädandet af bruden, så att icke brudgumsföljet får vänta för länge, ty brudgummen får icke anlända till bröllopsgården, förr än bruden är färdigklädd, och det har kunnat hända, att brudgumsföljet stundom i timtal fått på 12 mils afstånd från gården afvakta underrättelse att få komma. Någon egenartad brudutstyrsel synes Gottland i egentlig mening aldrig ha ägt, om än en eller annan detalj, skärpet eller kronan, skilt bruddräkten från den vanliga högtidsdräkten. Numera synes dock hvarje spår efter en speciellt gottländsk brudutstyrsel vara utplånadt. Bruden klädes efter det sätt, som användes af herreklassen i staden. Rörande den nuvarande brudklädseln har jag erhållit följande uppgifter:

»Klädningen är vanligast af svart ylle, dock finnas de, som bära hvitt, och de förmögnare ha ibland svart siden. Snitten är mest beroende af gängse mod; dock användas mest släta kjolar med något släp, hvars längd beror på tycke och smak eller råd. De förmögnare och finare ha ofta kjolen kantad med en hvit spetsvolang. Skärpet, där sådant finns, är af samma tyg som klädningen. Bruket att bära särskildt skärp af granna sidenband, som fästades med ett spänne eller annat smycke framtill åt vänster, är numera aflagdt. Är klädningen svart, begagnas hvit sideninsättning framtill i lifvet eller ock garneras det med hvita spetsar; en guldbrosch fästes vid halsen, och en guldkedja med medaljong och ur bäres af den det eger. Lånta smycken användas sällan. Brudar finnas äfven, som icke bära några smycken alls, utan endast omkring halsen ha en krans af myrten med myrten- eller orangeblommor.

På vänstra axeln eller vid barmen fästas rosor, lefvande om det finns att tillgå, i annat fall konstgjorda. Håret benas, friseras och kammas litet ned öfver pannan, det öfriga lägges upp i en knut under kronan, eller, om det är mycket rikt, längre ned i nacken; lockar äro numera nästan helt och hållet aflagda. Krona och krans bindas af myrten. I kransen fästas myrten- eller orangeblommor i viss ordning, liksom pärlor i ett diadem. På hufvudet bäras nu för tiden inga andra blommor. Stommen till kronan och kransen är af med svart eller grönt omvirad ståltråd och köpes för några öre hos