Sida:Bref om theatern1838.djvu/37

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

— 33 —

för ätt begripa hvad som i ett godt stycke kan borttagas, och hvad som måste bibehållas, fordras ett dramaturgiskt sens commun, som under de sednaste åren varit i sitt nedan, och Himmelen vet huru snart en nytänning på svenska theaterns horisont kommer att inträffa.


SJETTE BREFVET.

Någon torde enfaldigt hafva trott, att theatern skulle göra ett steg framåt då den fick en ny Chef för det ästetiska Departementet; de fleste väntade sig likväl ingen vinst deraf. Herr Hjortsberg ägde mycken qvickhet, ett ljust hufvud, saknade icke ästetisk bildning, och hade en lång vana vid theatern. Huruvida hans efterträdare äger i mer eller mindre mån dessa egenskaper, är en hemlighet, som för allmänheten aldrig blifvit uppenbarad. Det påstås, att han i många år eftersträfvat denna plats och derföre aldrig försummat något spektakel för att studera scenens optiska effekter — mellan kulisserna. De som hoppades något bättre hafva också längesedan blifvit bragte ur

Bref om Theatern.3