mina dagar der, utan alla omsorger? Han har tilbudit mig allt, ända til — — Hustrur. Gode man! Han tror at jag icke har något Fädernesland, inga pligter! inga! — — Kanhända skulle jag få mitt öde at tröttna vid at förfölja mig, och undgå många missöden, som til äfventyrs ännu ligga uti min väg til mit förresatta mål, hvilka jag hade behof at undgå, efter så många redan utståndna! men gode Cuddy, tack! jag har ett Fädernesland! jag har — — jag skall sucka för Afrika — och för dig! —
Cuddy har hunnit öfvertala et par timmermän at gå med sig til Gambia, för at göra honom plogar, Europeiska väfstolar och andra redskap. Han är högst förnöjd med sin resa hit, och far snart tilbaka med hufvudet fullt af förslag, hvilka han upgjort ibland Europeerna, dem han älskar, och fråga honom sjelf — ty han talar god Engelska — och han skall säga Er at han åstundar eder vänskap; och ni må sjelf döma om han förtjenar den! — —
Vår breda väfstol är alldeles okänd hos Afrikanerna. De spinna på sländor, tämmeligen fint garn, som är stadigt och
