Sida:Bref til en vän i Sverige innehållande historisk och geographisk beskrifning öfver colonien Sierra Leona i Afrika.djvu/70

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
— 70 —

en timme, mest alltid efter solens nedergång. Vid skillnaden af årstiderna försvinna de alldeles. De äro lika så ohörda i den torra årstiden, som sjelfva regnet och åskan; och äro högst välgörande, under det de påstå, igenom luftens renande och förstörande af skadliga dunster, hvaraf hon annars skulle öfverflöda[1]. De jagas beständigt

  1. I Suriname, hvarest luften nästan aldrig sättes i rörelse af vindar, är climatet högst osundt, som det är öfverallt, hvarest träsk och moras m. m. upfylla den med dunster, hvilka den, så länge den är stillastående, icke kan rena. Knappast skulle en menniska kunna blifva vid lif i Suriname, och på många andra intäppta ställen, om icke en ovanlig stark ebb och flod igenom sin häftiga rörelse i floderna, åstadkomme rörelse i luften. Den är i Suriname så stark, at hon märkes ganska känbart, då man håller ansiktet utöfver relingen på skeppet.