Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/1128

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
368

rundfönster, som bestå af hela hällar, äro snedsmygiga och sakna rosverk.

3 och 4 äro grund- och uppritningar af gluggar i rundbågsstil. De yttre omfattningarne äro rundbågiga, men de inre merendels lågrakspetsiga och utan undantag både ut- och invändigt rätvinkliga. I midten af murarna, men ganska sällan i deras ytterkanter stå smärta kolonner, hvilka ha attiska baser med skyddsblad och tärningformiga kapitäler med kransar och uppbära små rundbågar. Någon gång äro omfattningarne till det yttre tvåsprångiga, men aldrig till det inre.

5 och 6 grund- och uppritningar af en glugg i spetsbågsstil. Af uppritningarna visar 5 gluggens yttre och 6 dess inre utseende. Äfven här är hela omfattningen rätvinklig, men betäckningen utåt spetsbågig och inåt lågrakspetsig. I midten af murtjockleken står en kolonn, hvars bas utgöres af en hålkäl med ring derpå och hvars kapital är bägarlikt med knopprydda blad och derpå krans. Kolonnen uppbär två små spetsbågar, och deröfver ses en fyrbladig ros. Gluggarne, som vanligtvis äro föga mindre än dörröppningarne i rund- och spetsbågsstil, räknas i hvartdera af tornen från fyra ända till tjuguåtta.

7–12 äro ljusöppningar, hvilka merendels hålla vidpass 2.0 i inre tvärmått. Dessa omfattningar, som utgöras af hela hällar, intaga murarnas ytterkanter och äro utåt snedsmygiga, men öppna sig inåt mot stora rätvinkliga fördjupningar med lågrakspetsiga betäckningar. 7 och 8 äro fyrbladiga ljusöppningar, af hvilka den förra står öfver hörn, men den sednare våg- och lodrätt. 12 är trebladig med vanlig ställning. 9 har grekisk och 10 latinsk korsform, som någon gång begagnas till mindre fönster. 11 liknar ett inutåtsvängdt Andreaskors, hvilket är ganska ovanligt.


VIII.

1 uppritning af ett triumfkors. Christusbilden framter lifsstorlek och har liljekrona och korsgloria samt en spik genom begge fötterna. Ringen betecknar en segerkrans, och föreställer alltså frälsarens segervinning. Korsets ändar prydas med fyrbladiga fördjupningar, och deri inrymmas evangelisternas sinnebilder. Se Tredje delen sid. 360, 361.

2 grund- och uppritning af en fial, som företer höga baldakiner och löfprydda rösten och knoppar samt en fyrkantig spira med bladverk å kanterna och en större och en mindre korsblomma å spetsen. Se Tredje delen sid. 349, 350.

3 uppritning af en inkörsport. Liksom Gotlands kyrkogårdar under medeltiden fått större och mindre portar, måste