Hoppa till innehållet

Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/137

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
Wisby.
Fordne staden.

Då Botiar, såsom vi ofvanföre omnämnt, uti Wi, hvilket var en hednisk offerplats, byggde en kyrka på det ställe, hvarest S. Peters kyrka i Wisby sedermera uppfördes; så är det uppenbart, at Wi varit samma plats, som Wisby intager. Och ingenting är lättare att förklara än stadens benämning. Det kan ej rimligtvis antagas, att ett hedniskt offerställe inrymdes i en handelsstad; men ganska väl inses, att efter den första kyrkans byggnad detta ställe, hvilket betraktades såsom heligt och hvilket hade en beqväm belägenhet vid stranden och ganska godt och ymnigt springvatten, snart skulle befolkas, och att många främlingar skulle från flere land ditlockas för idkande af handel, som då gick genom Ryssland öfver Gotland till Sverige och tvärtom.

Det synes således mer än sannolikt, att Wisby tillkommit efter medlet af det elfte seklet och att staden hastigt tilltagit och varit redan ansenlig vid början af det tolfte. Det vissa är, att kejsare Lothar gaf staden förmånliga handelsprivilegier, hvilka af hans ättling i tredje led hertig Henrik i Bäjern och Saxen 1163 stadfästades. Wisby borgare skulle ha säkerhet för sig och sina varor och befrias från tullafgifter, allt våld skulle lagligen straffas, der fallande arf skulle få utföras och Gotlands inbyggare i allmänhet skulle der