Flere äldre författare berätta, att Erik Ejegod vid sin utfärd till Jerusalem 1102 byggt S. Olofs kyrka i Wisby [1]. Denna uppgift synes väl föga sannolik, enär nämnde konung regerade få år, och hade många kyrkor att i Danmark bygga, och Lunds domkyrka var nyss påbörjad och Gotland tillhörde Sverige. Men Erik Ejegod, som enligt dåtidens sätt synnerligen from troligtvis företagit sin resa öfver Wisby och följt den stora handelsvägen genom Ryssland, torde måhända velat i nämnde stad efterlemna ett ljuft minne, hvadan han möjligtvis derför anslagit medel till uppförande af ifrågavarande kyrka.
I nordvestra delen af Wisby ligga lemningar efter S. Olofs kyrka, hvilken haft ett aflångfyrkantigt torn med tre afdelningar öfver hvarandra och ett treskeppigt långhus samt troligtvis en tvärbyggnad eller mellan- och sidokor.
Af tornet finnes blott den första och ett stycke af den andra afdelningen i behåll. Första afdelningen sträcker sig invändigt 22.0 i söder och norr samt 19.0 i vester och öster. På midten af vestra sidomuren ses en stor rundbågig ingång, som utvändigt haft å hvarje sida en kolonn emellan två murhörn. Två rätvinkliga poster på hög tröskel ha med konsoler uppburit ett rakt dörrfält. De inre murhörnen äro
- ↑ Petreius hos Wallin, Gothl. saml. D. 1. S. 238, 239. Hvitfeldt, S. 93. Pontoppidan, Annal. Eccl. Dan. Dipl. I. Th. S. 232.
