färgläggning. Om ritningen icke är konstmessig, så tyckes den dock vara noggrann.
Rudera Gothlandica sive De priscis insulæ istius colonis, opibis, munimentis etc. Gothlands Godheet, eller kort Beskrifning om then Öen samt dess Inbyggiare och Lägenhet, sammandragen etc. Anno 1683 af Haqv. Spegel. Detta arbete är en handskrift, hvars original finnes i Wexiö och hvaraf en afskrift förvaras i Wisby högre elementarläroverks bibliotek. Författaren, som 1679 utnämndes till superintendent på Gotland och utmärkte sig enligt dåtidens lärdom, blef erkebiskop i Upsala och afled 1711. Af ifrågavarande arbete handlar kap. X om kyrkorna i Wisby, kap. XI om klostren i Wisby, kap. XII om kyrkorna på landet, kap. XIII om klostren på landet, kap. XIV om kyrkornas inkomster, friheter och styrelse, kap. XV om klostrens inkomster. Dessa kapitel äro de enda, hvilka i konsthistoriskt afseende förtjena att nämnas, men på Spegels tid var kyrklig byggnadskonst en bortglömd vetenskap, och den lärde mannen saknade all kännedom om konsthistorisk kritik. Han följde med all fromhet sin företrädare Strelows diktade uppgifter rörande de gotländska kyrkornas byggnadsår. Alltså har detta arbete nästan ingen användbarhet för Gotlands konsthistoria.
Sciagraphia Gothlandiæ novo-antiquæ brevissima, præside Andrea Stobæo, Johannes Gane. Londini Scanorum, 1706. Pag. 24 in duodecimo. Denna titel lofvar ej mycket, hvarföre ej mycket kan fordras. Afhandlingen innehåller tre kapitel nemligen om Gotlands benämning, dess topografi och historia, och den kan läsas med mera intresse än mången nyare. Vi vilja blott
