Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/24

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
12

sträckmur, hvarifrån tvenne bastioner utgå. Å samma karta ses en större tvärgenomskärning af en bastion.

Dissertatio de Gothlandia, sub præsidio Johannis Steuchii, Johannes Schoumacher, Upsaliæ 1716. In quarto. Pag. 48. Denna akademiska afhandling innehåller flere underrättelser om Gotland, hvilka ha föga värde i historiskt afseende. I samma afhandling upprepas på god tro de uppdiktade byggnadsår, som Strelow uppgifvit för kyrkorna på Gotland. Således saknar detta arbete allt intresse i fråga om konsthistorisk forskning.

Carl Linnæi Öländska och Gothländska resa på Riksens Ständers befallning förrättad 1741. Med anmärkningar uti Oeconomien, Natural-Historien, Antiquiteter etc. med åtskillige figurer. Stockholm och Upsala, 1745. I oktav, tillsammans 344 sidor. Ehuru den vidtfräjdade författaren var egentligen naturforskare, så har han gjort flere värderika iakttagelser i afseende på arkitektoniska förhållanden. Denne snillrike man har nemligen under en tid, då ingen hade begrepp om konstforskning, fästat synnerlig uppmärksamhet på byggnadsverk, som mången lärd i våra dagar, efter upprättande af lärostolar för konsthistorien, icke vårdar sig om att ens betrakta och ännu mindre förstår att rätt bedöma.

Gothländska samlingar af Jöran Wallin, två delar i qvartformat, af hvilka den första, som innehåller 274 sidor, trycktes i Stockholm 1747, och den andre, hvilken har 202 sidor, utgafs i Götheborg 1776. Författaren, som på sin tid var en ovanligt lärd man, utnämndes 1735 till superintendent på Gotland och 1744 till biskop i Götheborg, hvarest han afled 1760. Första delen af nämnda arbete innehåller Roma kloster,