Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/262

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
250

Då tunnhvalfvet har för anläggande af den sydöstligaste pelaren blifvit genombrutet, så är naturligtvis kryptan äldre än de nuvarande pelarraderna.

Vi vilja nu återgå till sjelfva kyrkan för att närmare taga hennes särskildta förhållanden i betraktande. En rundbågig ingång å södra sidomuren har rätvinklig och ornamentlös omfattning. Då den ofvanberörda omgången sträckt sig derutanför, har ingången blifvit temligen liten. Nära midten af norra sidomuren finnes en 7.6 bred och 8.0 hög ingång. Yttre omfattningen har å hvarje sida ett stort murhörn, hvilket prydes med rundstaf. Dessa murhörn uppbära på konsoler, som siras med hålkäl, karnis och rundstaf, ett rakt öfverstycke. På tjocka, föga framstående poster, hvilka profileras med rundstaf och karnis och ha sådana konsoler som de nyssbeskrifna, hvilar äfvenledes ett rakt öfverstycke med likadan ornering. Der märkes spår efter en midtpost, som å hvarje sida haft rundstaf och karnis. Det yttre öfverstycket består af ett, men det inre deremot af tvenne block. Den inre omfattningen är snedsmygig och lågrakspetsig. Öfver yttre omfattningen märkes en spetsbåge och lemningar af högspetsiga vattenlister, hvilka tillhört en äldre portal. I vester långt derifrån ses en rakspetsig murfördjupning med en fatformig bottensten. Åt vester derjemte märkes en igenmurad ingång. I vestligaste hvalfafdelningen åt norr finnes jemväl en stor igenmurad ingång. Yttre omfattningen betäckes med tre skarpkantiga och lågspetsiga bågar och framskjutande vattenlister bilda ett högspetsigt röste, hvari en stor häll har lemningar efter en bild förmodligen af Christus. Inre omfattningen visar sig vara snedsmygig och lågrakspetsig. Å