Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/270

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
258

sittnich i södra sidomuren midt under fönsterpelaren är 5.8 bred, 1.6 djup och 8.3 hög. Denna sittnich siras omkring kanten med en liten hålkäl och en liten rundstaf samt en större hålkäl och en större rundstaf. Ett fyrkantigt väggskåp vid östra sidan om samma sittnich är 2.0 bredt, 1.6 djupt och 3.9 högt. Detta väggskåp har en 0.5 framspringande omfattning, som prydes med hålkäl, karnis och rundstaf.

Långhusets östra gafvelmur har öfver triumfbågen en ganska hög spetsbåge, hvilken uppbär ett högt röste. På pelarnas sträckmurar, hvartill sidoskeppens luttak slutit sig, har mellanskeppets kroppåstak hvilat, som varit lika högt med nyssberörda röste. Koret har naturligtvis haft ett kroppåstak med tresidigt vattenfall öfver altarväggen.

Vestra kapellet, hvilket intager södra hälften af långhusets vestligaste hvalfafdelning, har troligtvis uppstått efter den nya gafvelmurens uppförande; ty i annat fall skulle mellanskeppets vestra fönster, som till följd deraf måst igenmuras, ej tillkommit. Spår märkas å kapellets södra och vestra mursidor efter ett af långhusets ursprungliga takhvalf. Å södra sidomuren ses jemväl ett högt, smalt och rundbågigt fönster, hvilket motsvarat midten af långhusets bortbrutna hvalfafdelning. Kapellet betäckes med ett kupolformigt korshvalf. På midten af vestra muren finnes en temligen stor ingång, som har hålkälade poster och ett likadant öfverstycke, hvilket är rakt och hvilar på hålkälade konsoler. Yttre omfattningen är spetsbågig och snedsmygig. Inre omfattningen är snedsmygig och vid hvardera sidan utskjuta kragstenar och derpå framstå vederlag för en lågrakspetsig betäckning med 1.5 framsprång. Från