Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/281

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
269

Peders kyrka nära och norrom Söderport[1]. Detta är ett uppenbart misstag; ty i sådant fall skulle samma kyrka legat ofvanpå ej under Klinten. Wallin säger, att S. Peder legat strax vid S. Hans såsom lemningar utvisa och de fleste berätta. Denna uppgift bekräftas genom den grundritning, som samme författare anför af nämnda kyrkor. Berörda grundritning ådagalägger, att den östra delen af S. Peders norra sidomur utgjort den vestra af S. Hans’ södra[2]. J. Fineman har 1748 författat en karta och grundritning öfver Wisby, således blott fyra år sedan Wallin skrifvit det nyssanförda. Å denna karta anges S. Peder och S. Hans såsom sammanbyggda[3].

En sidomur, som sträcker sig i vester och öster, är, ehuru afbruten, 50.0 lång, 36.0 hög och 5.0 tjock. Denna sidomur, hvilken helt och hållet saknar både sträfpelare och pilastrar, har åt söder lemningar af kragstenar och skiljebågar samt två korshvalf, som åt vester och öster hållit 20.0 i spännvidd och haft spetsiga kappor; men det visar sig, att desamma i motsatt riktning varit bredare samt rundbågiga. En kragsten, hvilken är öfrig, håller 2.7 i bredd och framter en rundstaf och derpå två hålkälar öfver hvarandra med vanliga platter. Vid södra ändan af S. Hans’ vestra gafvelmur märkes på det tydligaste, att densamma utan förtagningar blifvit uppdragen intill en äldre byggnad nemligen S. Peder; dock ses, att man förskjutit en smal kant af gafvelmurens östra sida uti ett litet

  1. Suecia antiqva et hodierna.
  2. Wallin, Goth. saml. D. I. S. 256, 257.
  3. Denna karta af J. Fineman förvaras i Generallandtmäterikontoret i Stockholm.