öfver samma slott, hvilken finnes i P. Resenii Atlas Danicus [1]. Det tyckes, som begge dessa kartor äro samtidiga eller nära samtidiga. Den sistberörda kartan, som åtföljes af en beskrifning, lemnar åtskilliga upplysningar, ehuru de ingalunda äro tillfredsställande. En uppritning af Wisborg finnes i nämnda verk. Denna uppritning synes väl vara vida pålitligare än den, hvilken är intagen i Suecia antiqva et hodierna, men för ingen del nöjaktig.
Wisborg, som legat på sluttningen af Klinten och i ringmurens sydvestra hörn, har deraf intagit nära 500 fot åt nordvest och något mera åt sydost. Slottet, hvars omkrets har varit ganska oregelbunden, bestod till det yttre af huggen och för öfrigt af tuktad kalksten och utgjordes af fyrkantiga hörntorn med grofva sträckmurar och fasta byggnader deremellan samt torra grafvar derutanför. Der funnos två borggårdar, af hvilka den inre var mycket mindre än den yttre.
Slottets sydvestra hörn upptogs af ett qvadratiskt hufvudverk. Fyra dithörande hörntorn hade följande namn Segeltornet, Smale Henrik, Blacken och Klocktornet. Mellan Segeltornet och Smale Henrik låg en sträckmur, som enligt en genomskärning å kartan af 1646 var nära 28.0 tjock och med ett bröstvärn derpå 44.0 hög, derutom bildades en betäckt gång med ett bröstvärn, hvilket höll 5.0 i tjocklek och 10.0 i höjd och derutanför låg en ganska bred graf. Mellan Segeltornet och sydvestra ändan af sträckmuren och bröstvärnet var en landport, som skyddades af bröstvärn på andra sidan om grafven. En lönngång i
- ↑ Handskrift på kongl. biblioteket i Köpenhamn.
