Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/329

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
317

ena ändan af denna festsal ligga tvenne små och vid den andra fyra stora rum. Samma hus, som tillhör enskild man, heter Hotel Gotland, och gör, såvidt det kan begäras i en liten stad uppfylld med ruiner, skäl för denna benämning. Skada, att trappan till öfra våningarna är halsbrytande.

Flere af de hus, hvilka ligga vid Strandgatan, ha bassiner med ganska friskt vatten i källrarna, och Linné anmärker, att de begagnas såsom fiskdammar [1]. På förfrågan härom sade oss värden på Hotel Gotland, att han flere veckor haft lefvande fisk uti en liten dam i sin källare, och att gädda der trifdes dubbelt längre än aborre.

Icke långt ifrån sistberörda hus ligger en gammal byggnad, som, två våningar hög, har en gafvelmur, hvars röste prydes med nicher och tinnar. Nicherne äro spetsbågiga och inrymma liksom rakbetäckta fönster med lång- och tvärposter. Öfverst ses en rund fördjupning. De tre öfversta tinnarne ha blifvit utbytta mot en stickbåge, hvilken röjer en sednare förfuskning. Samma hus, som tillkommit kort före eller kort efter reformationen, består af tuktad kalksten och tjock tegelsten. Ett nära lika gammalt hus, hvilket ligger på något afstånd derifrån, har jemväl ett röste, som prydes med stickbågiga men vida enklare nicher. Samma hus består äfven af kalk- och tegelsten.

Adjunkten Säves boningshus, hvilket ligger vid S. Hansgatan icke långt ifrån S. Catharina kyrka, består af tvenne byggnader från något olika tider. Den äldre byggnaden, som vetter åt vester, håller invändigt i ena

  1. Linnæi Gothl. resa, S. 164.