Hoppa till innehållet

Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/342

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

Stora Hästnäs.


Till Wisby stad ligger Wisby socken på en angränsande högslätt och innehåller 518 mantal. Wisby stad eller stadsförsamlingen hade vid 1862 års utgång 5,894 och Wisby socken eller södra och norra landsförsamlingen 209 personer, och de utgöra tillsammans ett pastorat. Vi böra således i sammanhang med stadens konstverk omtala en urgammal byggnad å Stora Hästnäs, ett hemman i nyssnämnda socken.

Föga öfver 12 mil nordost från Wisby ligger Hästnäs. En mindre god afväg, ungefär 18 mil lång, framför från stor landsväg till Hästnäs, som har ett föga behagligt läge. I sydvest utbreder sig en bördig slätt. I nordost deremot sträcker sig en ödslig hed, hvilken utgöres af sandmark med små enbuskar och lågväxt ljung samt af flacka berghällar. Denna ofruktbara trakt har ansenlig bredd och nära 12 mils längd, innan en klen barrskog vidtager i närheten af Vestkinde. Bland den nya tidens små anspråkslösa bonings- och uthus höjer sig på Hästnäs en åldrig och ansenlig byggnad, som nu skall tagas i närmare betraktande.

Denna byggnad, hvilken är fyrkantig, innehåller två höga våningar med takhvalf och har gafvelrösten åt söder och norr samt kroppåstak med vattenfall åt vester och öster. Hvarje våning har vid sin halfva höjd ell bjelklag och således ett nedre och ett öfre rum. Inre sträckningen i vester och öster utgör 20.7 samt i motsatt riktning 22.4. Omgifningsmurarne hålla från marken till takfoten 35.0 i höjd och 3.8 i