Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/363

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

9

äro brant skråkantiga. Baserne ha attiska former men afrundade plinter samt för kolonnerna å vestra sidan fasettringar, men å östra bladringar. Murhörnen äro hålkälade. Framtill på hvardera af pilastrarna står en skarpryggig halfkolonn. Kapilälerne äro höga bägarlika och bladprydda, kransarne hålkälade. På posterna hvilar ett sexbladigt dörrfält med fem rullika knoppar. Innersta murhörnen uppbära en sjubladig spetsbåge med sju sådana knoppar. Från kolonnerna uppstå rundstafviga och från murhörnen och pilastrarna skarpkanliga spetsbågar. Öfver halfkolonnerna uppgå klotprydda fortsättningar af skaften. Ett högspetsigt röste har hålkälade vattenlister och öfverst en fyrkantig slät spets med likadan knopp. Inre omfattningen är snedsmygig och lågrakspetsig.

Å södra sidomuren i midten af öslra hvalfafdelningen finnes ett stort spetsigt fönster, hvari en midtpost och motsvarande karm uppbär två släta spetsbågar och derpå en trebladig ros. Omfattningen posten karmen och bågarne samt rosen äro ut- och invändigt snedsmygiga. Triumfbågen är spetsig med hålkälade dynstenar.

Skeppets östra gafvelröste har utvändigt två indragningar, hvilka äro skråkantiga och ungefär 1.0 breda. Till följe af dessa indragningar har pilastrarne och bågen derinnanför blifvit nödvändiga för röstets uppbärning. Skeppets sidomurar äro något inåtdragna.

Koret, som invändigt sträcker sig i söder och norr 25.1 samt i vester och öster 20.4, har höga skråkantiga socklar. Betäckningen består af ett korshvalf med rundbågiga nära raka starkt uppåtgående kappor. Korets sidomurar äro liksom skeppets något inåtdragna.