Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/365

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

11

I södra sidomuren märkes ett litet rakslutet väggskåp. Uti norra sidomuren midt emot finnes ett stort högspetsigt väggskåp, hvars omfattning har några tums framsprång och hvilar på två kragstenar. Kanterne prydas med rundstafvar och hålkälar. I vestra hörnet ses en krönt person, som håller en bok i venstra och ett gissel i högra handen och trampar på en utsträckt menniska. I östra hörnet står en man med lång staf.

Tornet, hvars socklar till form och höjd likna skeppets, har blott tvenne afdelningar öfver hvarandra. En tredje afdelning, som bort enligt vanlig anordning finnas, men som saknas der, har antingen ej tillkommit eller nedramlat. Första afdelningen, hvars inre sträckning i söder och norr utgör 22.8 samt i vester och öster 17.9, betäckes med ett spetsigt korshvalf, som har raka uppåtgående kappor. Härvid bör märkas, att den södra sidomuren, hvari finnas två förvaringsrum, är mycket tjockare än den norra. För afhjelpande af detta missförhållande har den sistberörda sidomuren vid östra ändan invändigt fått en grof pilaster, så att tornbågen, som är spetsig med hålkälade dynstenar, rätt motsvarar skeppet. Mellan pilastern och vestra sidomurens norra ända är en ganska bred spetsbåge med skråkantiga dynstenar inslagen, till hvilken korshvalfvets norra kappa sluter sig, hvadan detsamma äfven fått en regelrät ställning. Första afdelningen, som är lika hög som skeppet, har å norra sidomuren nära östra ändan en ingång. Yttre omfattningen framter å hvarje sida en smärt och hög kolonn emellan stora murhörn. Innerst stå mycket tjocka poster på en likadan tröskel. Grundstenarne utgöras af socklarnas blotta skråkanter. För