Hoppa till innehållet

Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/369

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

15

fin sandsten, som lidit af vittring. Grundstenens tvärmått utgör 4.5, dopfuntens höjd 5. G, skålens yttre tvärmått 2.0.

I första afdelningen ligger en vida större rund grundsten för dopfunten. Deri ses ett tallriklikt uttömningsbäcken med ränna. Grundstenen håller i tvärmatt 0.6 och har en ring och är derinom hackad, men derutanför finhuggen. Den mindre grundstenen, hvilken inpassar med ringen och hackningen, har tvifvelsutan legalt på den större.

Från medeltiden finnes ingen uppgift på kyrkans ålder. Således kan derom blott dömas vid jemförelse med de gotländska helgedomar, hvilkas tillkomst är bestämd. Kyrkan, som företer äldre spetsbågsstil, har troligtvis blifvit byggd omkring år 1250. Härvid bör likväl erinras, att rund- och spetsbågsstilen ej sällan öfvergå i hvarandra, och att mången byggnad, hvilken företer rundbågsstil, är samtidig med och stundom något yngre än den, som är utförd i spetsbågsstil. I vestra sidomuren af kyrkogården finnes en ovanligt stor port med spetsigt tunnhvalf. I hvarje insida märkes en lång och låg sittnich med stickbågig betäckning. Yttre och inre omfattningen har rätvinkliga poster och hålkälade kransar samt spetsig betäckning. Porten håller 9.8 i bredd och 16.1 tvärsigenom. En liten port å södra sidomuren har spetsigt tunnhvalf. Den yttre omfattningen är spetsig och har hög tröskel, men den inre rundbågig ocb rätvinklig. I vestra insidan ses en rakspetsig sittnich, i östra ett rakslutet väggskåp. En något större port å norra sidomuren framler lemningar efter ett spetsigt tunnhvalf och har