Hoppa till innehållet

Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/382

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

28

Skålen, som är nära halfklotformig, prydes med sexton blad och deröfver en hålkäl. Hela höjden utgör 5.4 och skålens yttre tvärmått 2.6.5. Dopfunten står på en rund grundsten, hvilken har en skålformig fördjupning med hål i botten för uttömning af dopvatten. Grundstenen håller i tvärmått 5.0.

Kyrkan, om hvars ålder vi icke ha någon underrättelse från medeltiden, skall enligt Strelow en qvinna benämnd Marte låtit 1139 bygga[1]. Denne författares uppgift är så mycket opålitligare, som han säger, att Martes syster Lomma lät bygga Lummelunds kyrka, som blifvit enligt en nyss åberopad uppgift 1296 uppförd[2]. Att tornet är äldre än den öfriga byggnaden visar sig på det bestämdaste af följande förhållanden. Den genomgång, hvilken från tornets andra afdelning inledt till vinden å ett vida lägre skepp, har såsom oanvändbar blifvit för lång tid sedan igenmurad. Den lilla sidobyggnad, som ligger vid tornets södra sidomur, är icke samtidig med tornet utan med skeppet. Härtill kommer, att tornets östra glugg bortskymmes af skeppets höga vattentak. Att döma af de många bland Gotlands landskyrkor, hvilkas byggnadstider äro kända, har tornet, som företer rundbågs- med ringa spår till äldre öfvergångsstil, uppstått omkring år 1200; men skeppet, koret och sakristian, hvilka äro utförda i sen spetsbågsstil, måste efter början af femtonde seklet tillkommit.

Lummelunds träsk och Martebo myr, som förenade intagit vidpass 9000 tunnelands rymd och som man

  1. Strelow. S. 141.
  2. Script. Rer. Dan. T. VIII. P. 313.