Hoppa till innehållet

Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/388

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

34

vestra, hvarifrån en likadan ingång inför i andra afdelningen. Der utgår en raksluten genomgång å södra liksom norra sidomuren till ett bredt galleri. Uti hvardera af dessa gallerier stå en fyrkantig midtpelare och motsvarande pilastrar, hvilka på hålkälade kransar uppbära två stora rundbågar. Hvardera af de öppningar, som bildas på sådant sätt, har i midten två kopplade kolonner med förenade baser, kapitäler och kransar. Baserne äro attiska med skyddsblad, kapitälerne bägarlika och slätta samt kransarne hålkälade. Från kolonnerna uppgå små rundbågar. Hvarje galleri har åt vester en smal rakbetäckt glugg. Den andra afdelningen betäckes med ett korshvalf, hvilket liknar den förstas. Der finnes på midten af vestra sidomuren en temligen stor ljusöppning, som har grekisk korsform och utåt är snedsmygig, men inåt snedsmygig och lågrakspetsig. En trappa i den andra afdelningen uppgår först på utskjutna 1.2 långa stenar å vestra sidomuren från norr åt söder och derefter inuti södra sidomuren från vester åt öster till tredje afdelningen, hvilken å hvarje sida har sex gluggar, som stå i trenne par öfver hvarandra. Det öfversta paret är till ena hälften anbragt i sidomuren och till andra i röstet, hvaraf en sjunde glugg intager midten. De nedersta gluggarnas yttre omfattningar äro skarpkantiga och rundbågiga och i hvardera uppbär en midtkolonn tvenne små rundbågar. De öfriga gluggarnas yttre omfattningar äro skarpkantiga och lågspetsiga och deri stå midtkolonner med små lågspetsiga och trebladiga bågar. Midtkolonnerne, hvilka äro smärta, ha attiska baser, bägarlika kapitäler och hålkälade kransar. De små bågarnas svicklor ha små genombrutna fyrbladiga rosor. Alla gluggarnas inre om-