Hoppa till innehållet

Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/393

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

39

rymd en altarnich, som är halfrund och har halfkupolformig betäckning och således helt och hållet liknar ett ansenligt utsprång. Altarnichen, hvilken invändigt är 18.0 bred och 9.7 djup, har åt öster ett rundbågigt fönster, som till karm och smygar öfverensstämmer med de nyssberörda. Ett ganska opassande fönster har nyligen blifvit åt sydost upptaget. I altarnichens södra sida märkas två fyrkantiga väggskåp jemte hvarandra. Vi ha uti det föregående omnämnt, att blott tvenne andra helgedomar på Gotland, nemligen Helgeandskyrkan och Öja, innehålla dylika altarnicher som den nyssberörda. Härvid bör dock erinras, att tvenne rum finnas i Helgeandskyrkan och ett i Öja på hvarje sida om altarnichen, men att intet sådant här förmärkes.

En rätvinklig ingång med rundbågig betäckning inleder å norra sidomuren till sakristian, hvilken har likadana socklar som skeppet och koret och invändigt sträcker sig i söder och norr 8.0 samt i vester och öster 16.5. Sakristian betäckes med ett tunnhvalf på vederlag i söder och norr och upplyses från öster af ett fönster, som är illa utvidgadt.

Tornet, hvars socklar utgöras af stora skråkanter med grofva öfverfalsade rundstafvar derpå, är ganska ansenligt och innehåller fyra afdelningar öfver hvarandra, samt har fyra spetsiga rösten och en mycket hög åttkantig spira.

Första afdelningen, som invändigt håller i söder och norr 26.5 samt i vester och öster 27.1, betäckes med ett spetsigt korshvalf med raka uppåtgående kappor. En ingång å vestra sidomuren har följande anordning. Tre kolonner å hvarje sida stå emellan poster och murhörn, och ytterst å hvarje sida ses en tre-