Hoppa till innehållet

Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/447

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

93

midten af östra hvalfafdelningen ses jemväl ett större rakspetsigt väggskåp.

Altarbordet beslår af huggen ocb skifvan af finslipad kalksten. På midten af bordets framsida märkes ett fyrkantigt hål. Skifvan, som utgöres af en enda häll, håller 4.1 i bredd och 11.3 i längd och prydes å kanterna med en qvartstaf och en hålkäl. Derpå står ett altarskåp, hvilket förlorat sin undersats, men för öfrigt är i godt stånd. I skåpet, som har djupa flygeldörrar, sitter å en tron Maria krönt och har barnet på knäet. Å hvarje sida om henne stå trenne och i hvarje dörr fyra personer, alltså tillsammans fjorton. Öfver Maria ses en rundbågig, men öfver alla de öfriga spetsbågiga baldakiner med bladverk. Dessutom sträcker sig ofvanom de omgifvande personerna ett spetsbågigt galleri i likhet med fönster. Arbetet är temligen simpelt, och målningen, som härrör från sednare tid, ännu sämre. Skåpet med uppslagna dörrar håller 12.6 i bredd och 4.2 i höjd.

Å norra sidomuren finnes en rakspetsig ingång till sakristian, hvilken invändigt sträcker sig i söder och norr 16.6 samt i vester och öster 23.0 och har likadana socklar som skeppet och koret. Ingången har rätvinklig omfattning. Skarpkantiga poster på hög tröskel uppbära på fyrkantiga konsoler ett rakt dörrfält. I midten af detta dörrfält ses en tron, hvarpå Christus med korsgloria sitter och utsträcker högra handen till välsignelse. Å hvarje sida derom står en engel med vingar och rundgloria. Inre omfattningen är snedsmygig och lågrakspetsig. Sakristians betäckning är till den vestra delen ett tunnhvalf på vederlag i söder och norr, men till den östra ett spetsigt korshvalf med