Hoppa till innehållet

Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/472

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

118

de sednare upprättstående och dithörande kransar äro hålkälade.

Å södra sidomuren nära vestra ändan finnes en ingång, hvars yttre omfattning har emellan breda murhörn en kolonn å hvarje sida. Grundstenarne äro skråkantiga såsom korets socklar. Baserne äro attiska med skyddsblad och öfverskjuta med nedra torerna plinternas sidor. Kapitälerne äro bägarlika med bladverk och fasettband. Kransarne ha qvartstaf och hålkäl. Poster, hvilka stå på hög tröskel, uppbära med konsoler ett trebladigt dörrfält, som i midten har en rullik knopp. Kolonnerne motsvaras af en rundstafvig, murhörnen af skarpkantiga bågar, hvilka alla äro spetsiga. Inre omfattningen är snedsmygig och lågrakspetsig. Portalen är slipad.

Öster om ingången ses ett temligen bredt och enkelt rundbågigt fönster och ett sådant finnes på midten af altarväggen. Begge äro ut- och invändigt snedsmygiga och ha lika höga bröstningar. Der märkas inga spår efter väggskåp. I korets gafvelröste finnes en ljusöppning, som liknar ett grekiskt kors. Vid norra sidomuren ligger en ny sakristia.

Ett altarbord, hvilket är muradt, har en hålkälad skifva af slipad kalksten med vanliga kors i hörnen. En altarprydnad, som bestar af fin sandsten och är hållen i rococomaner, föreställer i oljemålning korsfästelsen. Hela denna altarprydnad, hvilken tillkommit 1693, är ett dåligt arbete.

Tornet, som har hålkälade och rundstafviga socklar, innehåller tre afdelningar öfver hvarandra och har fyra spetsiga rösten, emellan och ifrån hvilka en åttkantig spira med ansenlig höjd uppstår. Första afdel-