Hoppa till innehållet

Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/532

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

178

och yttre murhörn. Kolonnerne, hvilka uppgå från socklarna, ha attiska baser med skyddsblad. Skaften äro smärta och afsmalna uppåt. Kapitälerne äro tärningformiga med afrundade hörn och prydas med en lilja å hvarje sida. Kransarne för kapitälerna och murhörnen äro rundstafviga och hålkälade. Posterne, som äro breda och stå på låg tröskel uppbära en skarpkantig rundbåge. På kapitälerna hvilar en rundbåge med rundstafvigt hörn. Från murhörnen uppstår en skarpkantig rundbåge. Inre omfattningen är snedsmygig och rundbågig.

Tvenne små rundbågiga samt ut- och invändigt snedsmygiga fönster med mycket höga bröstningar finnas å södra sidomuren. Af två likadana fönster å norra sidomuren har det vestra blifvit i sednare tid utvidgadt. Nära östra ändan af den södra liksom af den norra sidomuren har ett ganska stort fönster blifvit uppbrutet. Vid korets ombyggnad har den ursprungliga triumfbågen blifvit borttagen. Då den nyare triumfbågen, hvilken är spetsig, blifvit i en sednare tid förfuskad och öfverkalkad, så kan dess anordning icke med noggrannhet uppgifvas. Det visar sig likväl, att den haft afkantade hörn och framtill en kolonn å hvarje sida samt en öfverensstämmande betäckning.

Tornet, som har alldeles likadana socklar som och är samtidigt med skeppet, har ansenlig höjd och innehåller tre afdelningar öfver hvarandra. Första afdelningen, hvars inre sträckning i söder och norr utgör 13.8 samt i vester och öster 14.1, betäckes med ett tunnhvalf på vederlag i förstnämnda väderstreck. Afdelningen, hvilken är låg, har å vestra sidomuren haft en rundbågig ingång, som blifvit med ett yttre