Hoppa till innehållet

Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/542

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

188

har någon egen ingång, måste en sådan funnits på midten af vestra gafvelmuren. Alltså har den stora öppningen, som tillkommit för ett blifvande torn, varit igenmurad, så att blott en ingång deri kunnat inrymmas eller har den vid tornets byggnad blifvit uppbruten.

Kyrkan har enligt en förteckning från medeltiden blifvit 1149 uppförd[1]. Ala kyrka, hvars skepp likaledes betäckes med platt brädtak, har äfven tillkommit nämnda år. Att koret i förstberörda helgedom har ett tunnhvalf, röjer äfven en hög ålder. Vi kunna således med ganska goda skäl antaga, att Akebäck liksom Ala uppstått på nämnda tid, hvadan de äro bland de äldsta på Gotland. Ehuru begge dessa helgedomar äro såsom konstverk föga betydande, så äro de genom kännedom om deras byggnadstid ganska märkvärdiga i konsthistoriskt afseende.



  1. Script. Rer. Dan. T. VIII. P. 312.