Hoppa till innehållet

Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/552

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

198

hufvuden och deröfver med bladslingor och ett krönt hufvud. Kransarne å den vestra sidan likna uppnedvända attiska baser, men de bestå å den östra af en liten rundstaf och en stor hålkäl med en framstående fasettstaf. Posterne uppbära ett fyrbladigt dörrfält med tre rullika knoppar. En fyrbladig båge med femflikiga knoppar hvilar på de innersta murhörnen och utbreder sig öfver dörrfältet. Från kolonnerna uppstå rundstafviga och från de öfriga murhörnen skarpkantiga och lågspetsiga bågar. På pilastrarna hvilar en skarpkantig likadan båge och derpå ett högspetsigt röste med hålkälade vattenlister och öfverst en knopp. Portalen är slipad. Inre omfattningen är snedsmygig och lågrakspetsig.

Öster om ingången finnes ett högt fönster med spetsbågig betäckning. En midtpost och motsvarande karm uppbära i detta fönster två rundbågar, hvilka skärande hvarandra bilda två spetsbågar och deröfver ses en trebladig ring. Omfattningarne posten karmen bågarne och ringen äro ut- och invändigt snedsmygiga. Skeppet har nära vestra gafvelmurens södra ända ett helt litet och spetsbågigt fönster, hvars bröstning är högre än takhvalfvens vederlag. Förmodligen har ett motsvarande fönster funnits nära vestra gafvelmurens norra ända. Å norra sidomuren märkes intet spår efter ingång eller fönster. Triumfbågen, som är ganska bred och hög, har hålkälade och rundstafviga dynstenar.

Koret, hvars inre sträckning i söder och norr utgör 24.0, i vester och öster 24.8 samt murtjocklek 4.4, har lika höga och lika bildade socklar som skeppet. Ett korshvalf med spetsiga raka och uppåtgående