210
domuren uppföra från öster åt vester till tredje afdelningen, som har ett högt korshvalf.
Vid vestra ändan af samma steg vidtager en spiraltrappa, hvilken uppgår på sistberörda korshvalf till fjerde afdelningen. Der finnes å hvarje sida tvenne gluggar, hvari midtkolonner uppbära små rundbågar. Midtkolonnerne i den vestra norra och östra sidans gluggar äro i behåll, men i den södra ersatta med trästycken. Grundstenarne äro fyrkantiga, baserne hålkälade och kapitälerne bägarlika. De yttre och inre omfattningarne äro rätvinkliga och rundbågiga. Tornet betäckes med en något låg spira, som öfvergår från fyrkant till åttkant.
Enligt en förteckning från medeltiden skall kyrkan 1259 tillkommit[1]. Tornet företer ren rundbågsstil, hvadan det är äldre än skeppet koret och sakristian, i hvilka förmärkes idel spetsbågsstil; alltså tyckes det förra ha nämnda år uppstått, men de sednare måste en god tid derefter genom en ombyggnad tillkommit. Skeppet och koret äro mycket höga, men tornet jemförelsevis lågt.
- ↑ Script. Rer. Dan. T. VIII. P. 313.
