Hoppa till innehållet

Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/573

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

219

andra ämbar samt mat och kärl. Förmodligen afbildas der äktenskaplig förening, dålig sammanlefnad samt ett förestående graföl. Östra kransen företer dessa figurer. Tvenne män tröska, några leka, två spela fiol, en blâser horn, en leder en hund och derutanför ses två rådjur. Alltså föreställas der höstarbeten och vintergillen samt jagter. Bilderne äro blott 0.5 höga. Öfver pilastrarna framstå yfviga blad. På halfkolonnerna hvilar en rundstafvig spetsbåge, hvilken vid slutstenen har ett framlutande menniskolikt hufvud med långa nedhängande öron öfver pannan och mycket gapande mun. Pilastrarne, som framspringa 0.5 och uppbära en skarpkantig spetsbåge, äro uppdragna öfver kransarna och förenas med en vägrät betäckning. Denna anordning är uti sitt slag den enda på Gotland, hvarest framsprången å alla öfriga portaler bära höga rösten. Således måste denna vågråta betäckning vara en sednare förfuskning. Inre omfattningen är snedsmygig och stickbågig.

Fönstret på östra sidan om ingången är litet och har med hög bröstning spetsbågig betäckning samt ut- och invändigt sneda smygar. Triumfbågen, hvars betäckning är halfrund, saknar vederlagskransar. Uti skeppet, hvilket ej begagnas till gudstjenst, finnes ingen inredning, och triumfbågen tillslutes med ett brädskrank och derå en dörr.

Tornet, som saknar socklar, inrymmer tre afdelningar öfver hvarandra. Der finnas blott bjelklag, hvartill stegar uppleda. Första afdelningen, hvars inre sträckning i söder och norr utgör 13.5 samt i vester och öster 13.8 och murtjocklek 4.2, har å vestra sidomuren en ingång, hvilken är ensprångig samt ut-