Hoppa till innehållet

Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/606

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

252

Sistberörda kyrka, hvilken har en hög belägenhet, består af et aflångfyrkantigt skepp, ett likadant men mindre kor med en sakristia vid norra sidomuren och af ett fyrkantigt torn i vester. Kyrkan är till hörnstycken och omfattningar m. m. uppförd af huggen, men för öfrigt af tuktad kalksten.

Skeppet, som invändigt håller i söder och norr 30.8 i vester och öster 40.7 samt i murtjocklek 5.9, har breda och höga socklar, hvilka utgöras af en stor skråkant med en öfverfalsad rundstaf derpå. Betäckningen bildas af tvenne spetsiga korshvalf med en tvåsprångig skiljebåge. Kapporna äro nära raka och uppåtgående. En kragsten på midten af södra och en sådan på midten af norra sidomuren uppbära skiljebågen, som är skarpkantig och spetsig. Södra kragstenen består af en konisk och bladprydd knopp, hvarpå ses ett groteskt menniskohufvud med mycket bred mun ett par huggtänder och uppspärrade ögon. Norra kragstenen har en bladprydd lägre knopp, och derå ligger en menniska på magen, på hvars rygg åter ett stort menniskohufvud med lång och bred näsa samt bred mun framstår. På begge dessa kragstenar ligga rundstafviga och hålkälade kransar.

Å södra sidomuren mot vestra ändan finnes en bred och ovanligt hög ingång. Portalen, som hvilar på hel bottenhäll och afsmalnar uppåt, har å hvarje sida tre smärta kolonner mellan murhörn. Innerst stå poster på hög tröskel. Ytterst framskjuta pilastrar, af hvilka hvardera bar framtill en halfkolonn. Grundstenarne äro brant skråkantiga, baserne attiska med afrundade plinter för kolonnerna och halfkolonnerna, men med skyddsblad för murhörnen. Kapitälerne, som äro