285
äro ut- och invändigt snedsmygiga. Både mellan- och sidobågarne äro väl arbetade af en enda kalkhäll. Fönsterbredden i midten af murtjockleken utgör 6.0 och hela höjden blott 6.5. Der märkas små yttre falsar och fina hål för insättande af rutfack. Under fönstret ses en yttre vattenlist, hvilken är så förvittrad, att dess profil icke kan bestämmas. Denna vattenlist höjer sig blott 3.0 öfver marken.
En temligen god väg emellan den vittrade kalkklippan och den östra gafvelmuren är ganska smal och har ej kunnat bli bredare. Der finnes en liten backe, som troligtvis tillkommit genom mur- och bergras; ty kapellet kunde ej rimligtvis haft en så låg fönsterbröstning utåt som den nuvarande, helst den är vida högre inåt.
Strelow berättar, att Hafder 2266 år efter verldens skapelse hade tre söner, af hvilka Gumphinus i Ardre fick sin lägerstad på samma ställe, der detta kapell sedan uppfördes; ty han vördades för sin helighet[1]. Enligt Gotlands saga hade Hafdi tre söner, af hvilka hvardera efter honom fick en tredjedel af samma ö. Den yngste, som Strelow kallar Gumphinus, hette Gunnfiann. Ett hvalf, hvilket funnits i koret och varit 3.6 bredt och 9.0 långt, är nu bortbrutet till följd af fåkunnig forskning efter lemningar af nämnde hedning. Det är sannolikt, att kapellet blifvit uppfördt af en Gunnfiann, men i sådant fall har denne ingalunda varit ett helgon, emedan intet sådant uppstått på Gotland. Nyssberörda hvalf har förmodligen varit en underbyggnad för den stora altarskifva, som ännu qvarligger i
- ↑ Strelow. S. 20, 21.
