Hoppa till innehållet

Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/650

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

296

af slipad kalksten, har blifvit något skadad af vittring, men ännu mera af sättning.

Å södra sidomuren i midten af östra hvalfafdelningen finnes ett smalt högspetsigt fönster, hvilket är till det yttre och inre snedsmygigt. En midtpost med motsvarande karm har i detta fönster uppburit två trebladiga spetsbågar och derpå en fyrbladig ring, som alla ut- och invändigt haft sneda smygar. Posten är bortbruten och en karm med två tvärposter och bågar af trä äro insatta. De trebladiga spetsbågarne och ringen qvarstå. Ringen har en inre sammanbindande ring å bladens ändar. Denna högst ovanliga ros, hvilken utgöres af en hel kalkhäll, är liksom svicklorna derjemte vårdslöst igenmurad med tegelsten. Triumfbågen är mycket bred och spetsig. Vederlagskransarne ha troligtvis blifvit borthuggna.

Koret, som invändigt sträcker sig i söder och norr 28.0 i vester och öster 33.0 och har i murtjocklek 5.0, framter lika beskaffade och lika höga socklar som skeppet. Betäckningen bildas af ett spetsigt korshvalf med raka och uppåtgående kappor. En ingång finnes å södra sidomuren nära vestra ändan. Portalen har å hvarje sida en kolonn emellan breda poster och stora murhörn. Baserne äro attiska med skyddsblad. Det vestra kapitälet är veckprydt, men det östra har en fin bladslinga. Hvardera af murhörnen prydes med en karnisstaf. Kransarne äro rundstafviga och hålkälade. Från posterne, hvilka stå på hög tröskel, uppgår en skarpkantig, från kolonnerna en rundstafvig och från murhörnen en karnisad rundbåge. Öfver och nära ytterste bågen framskjuta ur muren två menniskohufvuden i naturlig storlek. Inre