Hoppa till innehållet

Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/659

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
305

Å altarväggen ses ett bredare fönster med karm och en lång- och två tvärposter samt bågar af trä. I detta fönster, hvars yttre omfattning är rakspetsig men inre lågspetsig, har förmodligen stått en midtpost, som uppburit båg- och rosverk. Begge fönstren äro ut- och invändigt snedsmygiga. Under södra sidomurens fönster märkes en stor högspetsig sittnich. Å norra sidomuren är en illa upptagen ingång till en sakristia, hvilken i sednare tid tillkommit.

Från medeltiden finnes ingen uppgift på kyrkans ålder. Gammalgarn kallades under medeltiden Gamblagarn och Östergarn hette Nyagarn[1]. Detta tyckes visa, att en helgedom uppstått på det förra, innan någon byggdes på det sednare stället. Obestridligt är, att Östergarn med sina rundbågiga samt låg- och högspetsiga betäckningar röjer den sista medeltidens dåliga byggnadsstil. Så är triumfbågen lågspetsig nära rundbågig, och altarväggens fönster är nära lika lågspetsigt till det inre, men rakspetsigt till det yttre. Kyrkan har efter reformationen blifvit vandaliskt behandlad. Skeppets takhvalf ha för längre tid sedan blifvit nedrifna. Förmodligen ha skeppets sidomurar då blifvit något afbrutna och dess vestra gafvelröste till öfra delen afjemnadt för takryttarens uppbärande. Ingångarnas inre omfattningar ha å hörnen blifvit vårdslöst afrundade. Triumfbågen har mistat sina vederlagskransar och vid södra sidan blifvit på det skonslösaste sätt afhuggen och tillrundad å hörnen för predikstolstrappan, äfven något vid norra sidan för en bänk.

Ju mindre man förvärfvat sig teoretisk kunskap

  1. Script. Rer. Dan. T. VIII. P. 313.