Hoppa till innehållet

Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/703

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

349

hvilka äro mycket breda och omgifvas af kolonner. Der märkas nedannämnda föreställningar. Eva framdrages ur Adams sida, och begge utdrifvas ur paradiset. Adam och Eva samt deras barn arbeta. Maria ligger med barnet och Josef sitter på en stol. Chrislus, som sitter å en tron, håller ett kors i venstra och välsignar med högra handen. Christus lägges i grafven. Dopfuntens hela höjd utgör 3.2.3 och skålens yttre tvärmått 2.5. Formen orneringen och bildverken ådagalägga, att dopfunten är vida äldre än den helgedom, hvari den nu står, hvadan den lär tillkommit på samma tid som tornet.

Ett triumfkors af furu i naturlig storlek föreställer Christus med törnekrona och åtskiljda fötter. Korset prydes å skärningen med en rundgloria och i kanterna med bladverk. Fyrkanter å ändarna ha inom fyrbladiga ringar evangelisternas sinnebilder. Christus är helupphöjd, men evangelisternas sinnebilder rent platta. Ehuru detta triumfkors är mindre väl skuret, så hade det ingalunda bort vårdslöst utvräkas i ett öppet skjul vid skeppets norra yttersida.

Äfven i denna helgedom har den nya tidens råa vandalism framträdt. Man har nemligen mot skeppets södra yttermur uppfört ett och mot dess norra två mycket grofva murstöd. Man har insatt träkarmar uti skeppets båda och korets fyra fönster, hvadan således skenor och rosverk samt målade glasrutor försvunnit för de idévidrigaste och ovaraktigaste rutfack. Men dylik vandalism, hvilken beklagligtvis icke är ovanlig, har på följande sätt blifvit rågad. Skeppets södra portal har nyligen fått på 1.5 afstånd från posternas öfra ändar ett groft trästycke insatt och derpå ett van-