359
ningen har åt söder liksom åt vester och öster två gluggar, men åt norr deremot blott en sådan. En midtkolonn har i hvarje glugg uppburit tvenne små rundbågar. Alla kolonnerne saknas, men bågarne äro i behåll. Lemningar visa, att kolonnerne haft bägarlika kapitäler. De yttre omfattningarne äro rätvinkliga och rundbågiga, de inre rätvinkliga och lågrakspetsiga. Under alla gluggarne finnas skråkantia indragningar. Tornet uppbär en temligen hög fyrkantig spira. Kyrkan är enligt en förteckning från medeltiden byggd 1280[1]. Skeppet och tornet äro utförda i rundbågsstil, hvadan nämnda byggnadsår ingalunda anger en för aflägsen tillkomst. Men härvid bör dock erinras, att skeppet och tornet ej tillkommit på alldeles samma tid Skeppet har nemligen å vestra gafvelmuren fått en stor öppning, som betäckes med en rundbåge, hvarpå det vestra gafvelröstet hvilar. Ehuruväl tornbågen, hvilken uppbär östra tornmuren, har lika bredd som afdelningen i söder och norr, så är den likväl smalare än öppningen å gafvelmuren. Hade skeppet och tornet samtidigt uppstått, så hade der icke funnits en båge för hvardera, och dessa hade ej blifvit så olika till storlek. Härvid bör jemväl märkas, att, ehuru skeppets och korets socklar äro skråkantiga, de förra äro vida mindre än de sednare. Koret och sakristian visa sig påtagligen härröra från den sista medeltiden, och de tyckas ha tillkommit kort före 1500. Triumfbågen tillhör skeppets östra gafvelmur, hvadan den har detsammas anordning. Då den härvarande triumfbågen icke öfverensstämmer med skeppets utan med korets
- ↑ Script. Rer. Dan. T. VIII P. 313.
