364
kloster, hvilket 1144 anlades i Småland. Klostrets förman kallades abbot. Vigtigare frågor afgjordes af ett konvent, som bestod af abboten och bröderna. De bref, hvilka enligt konventets beslut utfärdades i dess namn, hekräftades med detsammas sigill, hvari Maria med barnet föreställdes. Då Nydala var ett moderkloster till Roma, hade abboten i det förra, som lydde under biskopen i Linköping, rättighet att årligen visitera i det sednare. Ett sigill, hvilket 1317 tillhörde abboten Conradus i Roma, är ovalt med spetsiga ändar. I detta sigill ses abboten stå på en kragsten med bar tonsur och hålla en krumstaf i den högra samt upplyfta den venstra handen. Kring kanten läses: Sigill. Abbatis Gvtvalie. Ett annat sigill, som 1491 egdes af abboten Johannes derstädes, är rundt. Deri ligger abboten på knä och har klöfhatt på hufvudet och omfattar med begge händerna en krumstaf, hvarå öfverst ses ett R. Kring kanten står: Johannes Abbas De Rome[1].
Munkarne i Roma egde stor rikedom och åtnjöto mycket anseende. Till detta kloster, hvars kringliggande jordagods ännu utgör 2⅞ mantal, hörde flere jordlägenheter på Gotland och en jordegendom på Öland. Lutherska läran blef 1530 allmän på Gotland, men måhända samma kloster ej indrogs till kronan förrän reformationen 1556 antogs i Danmark. Den siste abboten i Roma hette Johannes Bonsack, och han blef den förste lutherske kyrkoherden i Björke, hvarest han ännu 1547 tjenstgjorde[2]. Således måste de her-
