370
runda och skarpkantiga föreningsbågar, hvilka äro 4.0 breda. Likadana men vida större bågar betäcka öppningarna, som förenat midtqvadraten och korsarmarna. Alltså uppgå pelarnas föreningsbågar och midtqvadratens södra och norra sidobågar från lika höga vederlag; ett förhållande, hvilket jemväl är ganska sällsynt. Norra korsarmen har vid södra ändan af vestra sidomuren en rundbågig öppning, som är 7.7 bred och har hålkälade dynstenar samt rundbågig och skarpkantig betäckning. Denna öppning har motsvarat norra sidoskeppet, och en sådan har tvifvelsutan funnits mellan södra korsarmen och södra sidoskeppet.
Å murarna framstå ej obetydliga lemningar af de takhvalf, hvilka bildat kyrkans betäckning, hvadan deras anordning kan, ehuru alla blifvit nedbrutna, med temlig säkerhet bestämmas. Öfver sidoskeppen ha korshvalf med rundbågiga och nära vågräta kappor varit spända från föreningsbågarnas svicklor och 2.5 öfver pelarnas kransar. Södra sidoskeppets korshvalf ha utan kragstenar och skiljebågar utgått ur murarna. Norra sidoskeppets korshvalf ha vid samma höjd uppstått från bägarlika och karnisade kragstenar med hålkälade kransar, som uppburit skarpkantiga skiljebågar. Hvarje sidoskepps betäckning har bestått af sex 1.0 tjocka korshvalf, af hvilka hvardera i vester och öster hållit ungefär 15.0 i spännvidd.
Å mellanskeppets hvarje sidomur ses fyra nära runda kragstenar, som hålla ungefär 1.5 i tvärmålt och ehuru afbrutna 5.0 i höjd De två vestligaste kragstenarne prydas med kolonner och bågar, af hvilka den södras äro spetsiga, men den norras halfrunda. De tre östra kragstenarnas knoppar å södra sidan si-
