Hoppa till innehållet

Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/729

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

375

me velat ha åt öster så många altarplatser, som åt detta betydelsefulla håll kunnat anbringas.

För utredande af detta förhållande vilja vi kasta en blick på den helgedom, hvilken tillhört Nydala kloster och ehuru till vissa delar förfallen begagnas af Nydala församling. Denna kyrka, som bildar en latinsk korsform, har, fastän temligen stor, aldrig haft pelare och takhvalf utan platt trätak. Samme helgedom har fordom sträckt sig vida längre åt vester än för det närvarande. Två stora rundbågiga långfönster och midt deröfver ett ganska stort rundfönster ha intagit vestra gafvelmuren. Å altarväggen, hvilken är rak, finnas tre likstora långfönster med halfrunda betäckningar och derpå två mindre och öfverst ett ganska stort rundfönster, som alla äro ut- och invändigt snedsmygiga. Jemte norra korsarmens östra sidomur sträcker sig en utbyggnad, hvilken innehållit kapeller, och grundstenar, som qvarligga vid södra korsarmens östra sidomur, visa, att der funnits en motsvarande. De ursprungliga yttermurarne och alla omfattningarne bestå af välhuggen gråsten i ansenliga skiften. Det synes således, som munkarne, hvilka från Nydala kloster öfverflyttat till Gotland, väl ansett sig i det hufvudsakliga böra vid sin nya stiftelse följa berörda grundidé, men deremot funnit sig kunna på den bördiga och då grundrika ön uppföra en mera storartad helgedom än deras moderkyrka.

Samma år som Nydala kloster upprättades för munkar af Cistercienserorden, stiftade konung Sverker af sin gemål Ulfhilds morgongåfva i Alvastra ett sådant för andliga af berörda orden. Den kyrka, hvilken uppfördes för sistnämnda kloster, helgades åt jung-