Hoppa till innehållet

Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/735

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

381

Långhusets inre bredd i vestra ändan utgör 58.4, i östra 57.8 och dess längd 66.6. Fyra pelare, hvilka äro fyrkantiga och motsvaras af lika breda pilastrar å sido- och gafvelmurarna, fördela långhuset i mellan- och sidoskepp och uppbära nio korshvalf. De två vestra pelarne ha höga grundstenar och derpå höga skråkantiga socklar med rundstafvar och de framte djupt hålkälade kransar. De två östra pelarne äro lika med de nyssberörda, men de ha socklar, som äro blott skråkantiga. Pelarne hålla i hvarje sida 3.8. Pilastrarne, hvilka ha lägre grundstenar och skråkantiga socklar samt djupt hålkälade kransar, framspringa å sidomurarna endast 0.4, men å gafvelmurarna 1.0. Mellanskeppets bredd utgör 20.5, pelarnas afstånd från hvarandra i vester och öster 20.1, vestra pelarnas afstånd från vestra pilastrarna 19.0, östra pelarnas afstånd från östra pilastrarna 18.2, södra pelarnas afstånd från södra pilastrarna 14.7, norra pelarnas afstand från norra pilastrarna 14.9.

Föreningsbågar, som sammanbinda pelarna och pilastrarna i vester och öster, äro lika breda som desamma. Skiljebågar, hvilka från pelarnas och pilastrarnas kransar kasta sig öfver sidoskeppen äro likadana. Ifrån karnisade dynstenar, vidpass 5.0 öfver pelarnas kransar, uppgå mellanskeppets skiljebågar, som öfverensstämma med de nyssberörda. Triumfbågen uppbäres af likadana pilastrar som gafvelmurarnas, och den är lika bred och hög som sidoskeppens skiljebågar. Å vestra gafvelmuren märkes en igenmurad tornbåge, hvilken har lika bredd och höjd som mellanskeppet. Alla dessa bågar äro skarpkantiga och spetsiga. Kapporna äro spetsiga samt rakt och starkt uppåtgående.