isynnerhet yppat sig, sedan tobakplantagerna blivit allmänna. Men att skylla tobaken för denna sjukdom lärer vara fåfängt, ty en smitta, som en gång anstuckit ett land, utrotas icke så hastigt som den kommer. Men att säga orsaken, varav den först är uppkommen, har jag icke tillräckeliga rön. I Indien få båtsmännerna sjukdomen av mycken frukt, sedan de länge varit den förutan, i Holland av plommon, då det icke regnar på flera veckor, i Ungern av det man ligger ute om nätterna, på andra ställen av omogen eller unken säd och annorstädes av ruttit kött med mera. Nu vore här i byen allenast tvenne anstuckne, och upp emot Gyinge härad var även ett hus angripit, utan att man hörde sjukdomen vara på andra ställen. Det arma folket var icke vant vid huskurer. Grannarne, som hade bort avhålla sig ifrån de sjuka, besökte dem alltför flitigt, så att hela landet kunde snart upptändas, och många tusende människor sätta livet till, där de eljest på kort tid kunde utrotas, om medici och medikamenter voro straxt till reds. En av desse sjuke kastade straxt upp allt vad som kom i magen, vilket merendels plägar vara ett olyckeligt tecken.
Svart färgas här med albark. Albarken skalades av rå algrenar, torkades sedermera i solen och kokades med svart dy, som togs i kärren. Härmed blev grått och vitt valmar färgat till svart på följande sätt. Torra alebarken blöttes ett par dagar i vatten, kokades sedermera en halv dag, då han därefter upptogs och bortkastades. Härpå slogs svart färgedy, som finnes här på orten i kärren, och slogs i det vattnet, som barken kokat uti. När detta allt var uppkokat, lades det garn eller valmar, som färgas skulle, i kittelen utan att koka. Ett lock lades över kittelen och ställdes till den andra dagen, då garnet åter skulle upptagas, färgen åter kokas, och garnet efter kokningen åter inläggas. Om slipstensmjöl utur slipstenshoarna tages och slås härtill, bliver färgen starkare och bättre. Under kokningen röres flitigt vid bottnen, såväl som när garnet är inlagt. På detta sätt färga bönderna vitt, grått och svart ullgarn och valmar med högsvart färg. Medicine professoren, herr doktor Harmens berättade för mig, att i östra och västra Gyine hä-
