med möda kunde arbeta sig däruppföre. Denna bergväggen var täckt med buskar, att icke minsta plats stod bar. Vid roten av berget växte Ossea Fl. 131, Rhamnus 193, Prunus spinosa 397, Rosa 406; men bättre upp växte buskar av ek, hassel, lind, biland vilka stod Orobus vernus 595, Galeobdolon 497, Mercurialis 823, Alsine scanica 371, Polygonatum verticillatum 275, Pulmonaria 156, som alle fordra skugga. Överst på berget där det gick i fält, voro buskarne mer åtskilde, och en stor ekeskog gjorde denna lund, uti vilken växte Scorzonera 647, Polygonatum multiflorum 274 β, Astralagus major 591, så att lövbuskar med lövträn och de fagraste blomster av de raraste örter gjorde denna lund mer än angenäm.
Oreoselinum Fl. 228 är en ört, som jag aldrig själv tillförne fått plocka i Sverige, den jag fant här ovanpå detta berg och i denna lund såsom den allmännaste. Bladen gingo med sina smågrenar mera tillbaka böjde ad angulos obtusos, än som man ser på någon annan planta umbellata utom Phellandrium, och därtill med var var och en petiolus partialis acuatus. Vid var ramifikation av bladen voro allenast tvenne auriculæ eller foliola retrospectantia. Foliola voro lika persilja apicibus callosis. Örten luktade och smakade som morot och åts av får och hästar, men korna ville icke smaka henne. Desse blader hava nyligen begynt brukas i Tyskland kring Leipzig och andra orter i ställe för té. Skulle vår nation smittas med samma smak, så stå bladen till tjänst i landet.
Mogg kallades här en hästesjukdom, som i Västergötland kalllades spritt (It. Westgoth. 38).
Borneholm sågs uti havet söder om Gladsax fyra mil ifrån landet. Öen är 3 mil lång och en mil bred. Dock består hon av 100 hemman och är Dannemark tillhörig. På denna ö är gott fårbete, varföre våra handskmakare köpa där en stor myckenhet av skinn till sin klippning.
Gladsax kyrka 4 kvart ifrån Rörum. I denna kyrka sågos epitafier av sten utarbetade så artigt, som hade de varit gjorda av gips, voro dock av simpelt folk uthuggne uti en sten, som icke långt därifrån brytes. På predikstolen stodo någre adelige
166
