i kammaren, vilket giver tillkänna, huru fåren skadas av kvalmig luft.
Flyghavre Fl. 97 växte överallt på trädesåkrarna. De trodde, att den kunde bäst utrotas genom larsmässoråg och den myckna körningen, som härpå användes.
Gäss, som här voro många, sades dö till stort antal, då de i norra gärdet efter midsommarstiden insläppas, vilket förmentes komma av en förgiftig ört, som uppvuxit sent på sommaren; ty bör då efterses, om Æthusa eller något Apium växer i samma gärde.
Junius 2
Resan ifrån Gladsax till Cimbrishamn, kvart 2.
Fåren gingo på fälten inemot Cimbrishamn nästan i större myckenhet, än jag sett på något annat ställe, och voro de båda av bättre och sämre art. Cimbrishamns stad allena hade 500 gamla får och 500 unga och få engelska gumsar. Däremot hade Gladsax ännu flera får och flera engelska gumsar.
Luteola Fl. 439 en skön färgört till gul färg, vilken årligen förskrives utifrån under namn vau, växte vilt vid Gladsax, Cimbrishamn, Lund, Hälsingborg och andra ställen i Skåne. Dock planteras hon icke i Skåne, där hon kunde lättast växa.
Cimbrishamn är en liten stad, som ligger på sydöstra kanten av Skåneland, byggd med korsverk och tegeltak, har något irreguljäre gator, består av 100 borgare, av vilka voro 17 handlande, som mest handlade med säd, kramhandlare 2, tobakshandlare 1, krögare 1, oblatbagare 1, bagare 2, smeder 2, guldsmeder 2, kopparslagare 1, skräddare 4, skomakare 9, bildhuggare 1, stolmakare 1, svarvare 1, stenhuggare 1, krukomakare 1, sadelmakare 1, remsnidare 1, slaktare 1, fällberedare 1, handskemakare 3, murmästare 1, snickare 1, glasmästare 1, linnevävare 1, bokbindare 1, perukmakare 1, färgare 1, tunnebindare 3, timmermän 2, sjöfolk 28, vagnmän 7, arbetsfolk 7. Staden hade ofta varit lagd i aska av
168
