Hoppa till innehållet

Sida:Carl Linnæi Skånska resa 1959.djvu/178

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

Kvarnstenar, som vi sett brukas i Skåne, voro mest av det slaget, vi funnit vid hela Cimbris strand, vilken klyves horisontellt, lättast formeras och såsom sandsten bekvämligast hugges, men därjämte är han fast, av en hård sandsten, nästan som kvarts.

Blygruvan vid Cimbrishamn, som vid pass för mer än 20 år sedan blivit upptagen, låg här nere mot havet och torde kanske vara av samma streck, som viste sig vid Gladsax (p. 167).

Hästarna gåvo vi att äta några örter till försök, nämligen Raphanistrum Fl. 568, Statice Fl. 253 och Arenaria maritima 375, som alla höllos till goda; men kon ville icke äta någondera.

Cimbris är en kyrkeby, som ligger en kvart i sydväst ifrån Cimbrishamn. Här i kyrkomuren på södra sidan stod en runsten, som således begyntes:

ᛁᛏ᛫᛫ ᛫ᚱᛂᛁᛋᛆ᛫ ᛋᛏᛂᛁᚾ᛫ ᚦᛁᚾᛆ᛫ ᛂᚠᛏᛁᛦ᛫ ᚱᚾᚠᛂ᛫
ᛒᚱᚯᚦᚢᚱ᛫ ᛋᛁᚾ᛫ ᛋᚢ᛫᛫᛫᛫

Kejserkronor måste växa här frodigare än på något annat ställe i riket, ty de voro satte på varenda stol i kyrkan vid pingesthelgen, så att hela kyrkan var därmed majad. Cimbris kan en gång bliva, som Harlem för Holland, i Sverige den tjänligaste ort för allehanda liljer och lökväxter av tulipaner, hyacinter och andra blomstersaker, om nationen en gång skulle få samma smak för detta kram som utlänningen.

Nummularia Fl. 168 växte i fuktiga ängar och vid diken helt vild, så att apotekarne icke behöva förskriva henne utifrån.

Veronica Hederæ folio Fl. 18 växte allmänt i åkrarna ibland säden.

Plantehagar voro anlagde vid Cimbris av idel pilar, där käpparne nedsattes att växa och att sedan utplanteras kring byarna på denna skoglösa ort. Utom sådana plantager lida inbyggarne oändeligen mycket, men hava härav att hoppas med tiden både lugn och varma.


172