Sida:Carl Linnæi Skånska resa 1959.djvu/216

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

Anchusa Fl. 153 med helt blodröda blommor växte vid vägen.

Bellis officinarum Fl. 707, som överallt växer på slätten i Skåne, tillslöt var afton sina blommor.

Sege flod överrestes en kvart, förrän man kom fram till Malmö. Vid henne växte Odontites Fl. 517, Lepidum Osyris fl. 534 och Nummularia fl. 168.

Landet emot Malmö var mera sandigt och hade nästan ingen annan klappur än endast flintor, men något små. Havet, Dannemark och Köpenhamn sågos mest hela vägen åt väster ifrån Lund till Malmö.

Varvet eller husen, som voro byggde utom Malmö vallar jämte vägen, hade öster om vägen ett stort kärr, där mycken Typha Fl. 772 växte, men emellan denna ört och landet växte idel Calmus Fl. 277 med Poa gigantea Fl. 73, Herba Britannica Fl. 292 och Jacobæa maritima Fl. 687, varibland stod så mycken stäkra Fl. 238, att jag aldrig sett mer på ett ställe.


Junius 12

Malmö stapelstad ligger vid västra havskanten av Skåne slätt gent emot Köpenhamn, 4 mil över sundet och är en av de ansenligaste städer i riket; har stora hus, mest av korsverke och tegeltak, utom 40 grundmurade hus, och breda gator. Torget är ett av de största i riket, 200 steg i längden och lika i bredden, på alla sidor planterat med höga trän av lind, hästkastanjer och valnöteträn. På torget är ock byggd en vattukonst gentemot Corps de Guardie. Hit ledes färskt vatten in i staden ifrån Pildammen, ½ kvart söder om staden, medelst rännor under jorden genom själva gravarna och ifrån vattukonsten ledes vattnet vidare igenom pipstockar till de mesta gårdar i staden.

Rådstugan är vacker, uti vilken de danske kungars porträtter bevaras såsom:


210