squamosis, Hort. Cliff. 386. Hieracium, dentis leonis folio obtuso, majus, Bauh. Pin. 127. Hieracium longius radicatum, Lob. Ic. 238. Örten som jag tillförene icke sett i Sverige, växte här allmänt på ängarna. Man hade lätteligen kunnat taga henne för Leontodon Chondrilloides Fl. 629, om hon icke redan varit i blomma, och om bladen icke varit glatte, och om roten varit avbiten. Denna liknar ganska mycket Hopochærin Chondrilloidem, Hort. Ups. 240, n. 2, ifrån vilken hon dock är ett särskilt species och känd av blommorne, som äro fyrdubbelt större på den skånska, på bladerne, som icke äro glatte på den skånska, ej heller hade denna pappum sessilem uti flosculis exterioribus. Radix longa. Folia omnia radicalia digitum longa, utrinque serrata: dentibus retro specantibus, latere utroque pilis albis adspersa. Caules juncei, glabri, obsolete striati, pedales, fistulosi, superne, ramosi, interdum simplicissimi, versus calycem dilatati, & squamis alquot vagis instructi. Calyx oblongus, squamis imbricatis, apice carinatis: carina ciliata. Corollæ discus flavus, diametro policis. Pappus omnis seminum stipitatus. Paleæ longitudine pappi. Denna blomma slöt sig dageligen tillsammans klockan 3 eftermiddagen.
Aira foliis planis, vaginis angulatis, floribus paniculato-spicatis, flosculis basi aristatis. Gramen minimum, spica brevi habitore, nostrum. Scheuchz. Hist. 219. Gramen parvum præcox, panicula laxa canescente. Raj. Syn. 3, p. 407, t. 22, f. 2. Pluk. Alm. 177, t. 33, f. 9. Detta var ett av de minsta gräs, som växa i Sverige, vilket jag icke sett, sedan jag var i Frankrike, där det allmänt växer. Här fanns det överallt på torra och magra ställen vid vallar och vägar, fast det redan var torrt och mogit. Radix annua. Culmi vix pollices duos transversos alti, unico articulo distincti. Folia plana, fere setacea. Panicula in spicam secundam coarctata, pedunculis brevibus. Flores biflori, flosculis singulis. Arist curva calyce longiore, basi inserta, instructis.
Axsvingel eller Festuca Fl. 92 växte även mycket här på ängarna. Dess stjälkar lågo nästan kull, och bladhölstren voro ovanpå med vita hår beströdde. Panicula simplicissima, pedunculis unifloris. Calyx var så lång som själva axet, vilket sällan bestod av mer än 3 flosculis.
