Junius 24. Midsommarsdag
Lekar, som brukades av de gamla romare, voro ännu här i bruk. I fastlagen taga drängarne en tunna, borra på henne hål, träda därigenom ett rep och hänga henne upp emellan tvenne hus över gatan, sedan de förut inuti tunnan inneslutit en eller två levande kattor. När detta är beställt, rida de till rings eller förbi tunnan med störar, och den som av dem kan slå henne sönder bliver kallad, mera oskyldigt än djärvt, kung, som därpå prydes med kransar och får taga av pigoskaran, vilken han behagar till dronning. Härpå dansas med andra menlösa nöjen. Efter ett par dagar anställes en annor lek med löpande. Målet utsättes, och en dräng certerar i loppet med några pigor. Han är starkare, men de lättare, då pigorna löpa i särken. Den som vinner målet och vadet, prisas, kringföres och bliver fägnad med sina sponsores. Detta är ej annat än en del av de gamlas ars gymnastica, och det certamen, som hos dem kallades cursus Olympicus eller Pythicus, som var inrättat att göra ungdomen kvick och färdig.
Offer sker årligen vid midsommardagen i Falsterbo kyrka, ty reste vi dit för att göra vår devotion. Fram vid altaret stod S:t Göran på golvet in effigie. Därjämte stod S:t Kristoffer uti ett skåp såsom en altartavla och hade på skuldrorna Frälsaren. Framemot altaret stod bäckenet, på vilket offrades. Kyrkodörren öpnades bittida om morgonen och stod öppen intill aftonen. Folket kom dit ifrån fjärran orter, och tillförene hade mycket folk kommit ifrån Danmark. De lade sina penningar uppå bäckenet, och somlige hade flera doses av penningar, som varit med dem skickade av frånvarande, vilka på god tro kastades på bäckenet, varmed kontinuerades för, under och efter gudstjänsten utan all procession och utan någon vidskepelse med bilderna. Kyrkan kunde således få emellan 100 till 300 daler silvermynt till reparation, som eljest skulle lätteligen förfalla. Det arma folket, stadde i nöd, sjukdom, bräckligheter
