Sida:Carl Linnæi Skånska resa 1959.djvu/290

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

viminibus rubris. Raj. Syn. 3, p. 450. Det är en buske, som växer föga högre än en karl och merendels upprätt med grenar, som äro ganska röda, skinande och nästan genomskinande. Bladen äro lansettlike, på bägge sidor släta, utan hår och gröna men på undra sidan något gråblå och i kanterna ganska fint och spetsigt sågade. Men förnämligaste kännetecknet, varmed denne skiljes ifrån de andra salices, består däruti, att de mesta blader och besynnerligen de nedersta äro opposita eller stå två och två emot varandra, där bladen på andra pilar äro strödde eller alterna. Dessutom har ock denna buske ett annat märke, som icke salices allmänt äga, om man endast undantager dem, som växa på fjällarne, vilket består i knoppen eller gemma, den där är univalvis och innesluter trenne blader, som icke ligga med flatan åt grenen utan stå med kanten åt kvisten.

Kyrkorne här i Skåne (tab. II, fig. 2,3) voro allmänt byggde på ett sätt och täckte med blytak, allestädes av sten uppmurade. Klockhuset lit. a, som står på västra sidan tvärtföre, är något bredare och nästan dubbelt så högt som själva kyrkan lit. b, med gavlar, som äro något högre än själva taket och gå trappvis utan torn. Koret lit. c var lägre till väggar och tak än kyrkan och sakerstian lit. d ännu lägre öster om kyrkan, såsom en halv cylinder byggd. I Skåne brukas sällan något torn på kyrkorne, sedan åskan för tornets skull uppbränt så många kyrkor och bragt så mycket folk om liv och egendom.

Havet sågs på södra sidan om Ystadsvägen, och Marsvinsholm låg på norra sidan.


Junius 27

Marsvinsholm, fordom Börsö eller Börsjö, är en stor sätesgård, överamiralen och landshövdingen baron Sjöblad tillhörig. Huset är uppmurat efter gammal arkitektur och fast med fyrkantige torn vid nordvästra och sudöstra hörnet. Alla skorstenar äro dragne till väggarna, att ingen står mitt uppå taket. Huset har 4 våningar, men tornen 5, av vilka alla vå-

284