Sida:Carl Linnæi Skånska resa 1959.djvu/311

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

ävensom omkring armarna. Huvudet täckt med klut och pigorne tippade. Men här på orten hade alla kvinnfolken bröstlapp av sammet, plys, gyllenduk eller silkesnäsduk, som tillsnöras helt löst och skrynkligt, med ett brett band igenom maljorna, vilken bröstlapp så mycket deformerar deras dräkt, som den skiljer sig ifrån götiska enfaldigheten. Överallt här på slätten gå kvinnfolken även i heta sommertiden med sin ludne fårskinnskjortel, det ludna inåt vänt och utsidan mittpå målad med en kvarters bred, röd ring, då nedersta kanten är stämd med ett rött kläde. Bönderna hade svarta tröjor, stämde i kanten med rött kläde.

Boskapssjukan, då hon för några år sedan gick här över landet, visade sig först hos boskapen, som blivit smittade, därmed att de sjuka korna gingo hem ifrån de andra och att ögonen runno på dem.

Landet ifrån Ryssegård sköt ut mera bergaktigt allt mer och mer mot norden, intill det stannte med de högsta berg vid Rammeleklint, och var detta land helt skilt ifrån det som låg på bägge sidorna, därmed att det var ganska magert, betäckt med ljung och enbuskar och änteligen med skog. Öster om detta land låg den tillförene sedde moslätten, men väster om Lunnaslätt eller Lerslätten. Resan följde nu östra sidan förbi Everlöv till Vävered vid Rammeleklints norra huvud och sedermera böjdes tillbaka på västra sidan åt Häckeberga och Toppegård. Denna natten blevo vi i Everlöv.


Julius 3

Lindewall (Mårten), prosten i Everlöv, hade fått mycken smak för medicin, varföre han ock läst åtskilliga auctores, såsom Sennertum och dess epitomator danska Schmidt, med flere äldre auktorer. Emellertid hade han igenom inländska örter sökt biträda sina sockneboer, då de varit stadde i sjukdom och vånda, med enfaldiga husmedel, som undertiden lyckats, varigenom han vunnit renommé för sin emperi i fjärran lig-

305