Hoppa till innehållet

Sida:Carl Linnæi Skånska resa 1959.djvu/449

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
Skaller Rhinanthus Fl. 503 i Smålands vinterråg.
Suger Gelopsis Fl. 491 i feta kornåkrar.
Åkervallmo Papaver Fl. 248 i vinterrågen.
Etterört Chrysanthemum Fl. 699 På Skåne slätt
Riddersporre Delphinium Fl. 440 i vinterrågen.
Lövbinda Helxine Fl. 323 i Småland.
Vattubinda Aparine Fl. 120 i Falu kornåkrar.
Landhavre Avena Fl. 97 ibland vårsäd.
Gasse Bromus Fl. 84 i Skåne.
Kösa Agrostis Fl. 58 i Uppland.
Skäde Lolium Fl. 103 på Gottland i korn.
Klint Cyanus Fl. 710 i vinterråg.
Klätt Agrostemma Fl. 383 i Småland besynnerligen.
Horleta Lithospermum Fl. 152 i vinterråg.
Vitört Matricaria Fl. 702 i rågen.
Balsebrå Anthemis Fl. 704 i vinterrågen.
  Lapsana Fl. 649 i Dal.
  Potentilla Fl. 420 i Falun.
  Odontites Fl. 517 i Finland.
Trampgräs Polygonum Fl. 322 i rågåkrar allmänt.
Fryle Conium Fl. 226 i Skåne, Uppland.
  Onopordon Fl. 653 i vinterråg i Skåne.


Augustus 8

Svennerums gästgivaregård hade västerut en hög, som var på övra sidan helt jämn och på alla sidor utom den södra brant avskuren, på vilken den härligaste prospekt till ett lusthus viste sig.

Åkerbruket här i Småland var merendels sådant, att på åkren bruktes ensäde, och såddes vart år utan vila skiftevis med råg och korn. Årdret drevs merendels av ett par oxar, sällan med hästar, och själva järnbillen på årdret var mycket trubbig och tjock, ty jorden var lös och obunden. Åkren köres om våren tre gångor med samma årder, nämligen ärjes, tväres och nedmylles, då efter var plöjning harvas och sist korsharvas. Harven är lös nästan som vid Stenbrohult och tjänlig för klappurstenen. En häst kan draga harven 2 à 3 timmar

443