Sida:Carl Linnæi Skånska resa 1959.djvu/455

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

Motala ström, som vid Motala gästgivaregård utföll ur Vättern och gick in i havet vid Norrköping, hade vid Motala ett laxfiske och en ålkista.

Laxfisket var sällsynt, ty det var ett upptimrat hus i starkaste forsen, uti vilket tvenne fyrkantiga rum voro öppna på golvet eller bottnen, och då laxen här tog sin vila, innestängdes han med järngallror, som hastigt nedsläpptes, och laxen upptogs med håv. Fyra karlar skulle natt och dag hålla vakt, dock en i sänder, och om natten med fetvedsbloss stå på kik, att nedsläppa gallret, så snart någon lax kom.

Ålkistan var en smal ränna, vars botten var av spjälor, att vattnet kunde utrinna. Vid ändan var ett järngaller, där ålen slank på sidan uti en sump, som var med lock och lås försedd.


Augustus 11

Medevi låg invid vägen och icke vid någon särskild väg, vilket i vägvisaren kunde ändras.


NÄRKE


Råg och havre såddes på en trakt norr om Askersund, men alldeles intet korn, ty där var mojord, uti vilken de förre så väl trivas, som det senare i densamma vantrives.

Kvidar eller fållor sågos i Närke på åkrarne, i vilka boskapen instängdes över sommarnätterna, då åkerjorden blev gödd och begjuten med urinet, varigenom lantmannen får en fetare åker och härligare säd; ty vore önskeligt, att detta skedde mera allmänt jämväl neder åt landet.

Flugosvampen Fl. 1076 växte nu överallt på ängarna. Han är mycket giftig både för flugor och vägglöss, vid vilken jag håller värdigt att underrätta mina landsmän om dess nytta för de senare, vilket är kort nämnt av Loeselio, fast auktor tagit

449