emot varandra ställda fjäll, dock så att de icke stodo jämnt med kvisten utan tvärtom. Inom desse voro tre andre, tunna avlånga, längre och avfallande fjäll. Bladen inom knoppen voro två hopfållade, som omfamnade varandra.
Sörby, kvart 7½.
Plantlave sågs här av ny edition. Man hade gjort dyngstacken helt slätt ovanuppå. Härpå var sedermera svartmylla förd till ett kvarters djup, och häruti var kålfrö sått, sedan de stängt omkring med några stänger och över gärdsgården även lagt några stänger och änteligen häruppå några granriskvistar att giva skugga. Alltså var på detta sättet allt som fordrades till en fullkommen drevning i akt tagit med minsta besvär.
Lantmånen begynte vid Sörby att bliva allt mer och mer sandig, vilken varade till inemot Husbyfjöl.
Sandsten begynte straxt infinna sig i lösa stenar blandad med grå stenar. Han kändes lätteligen därav, att han utantill var ljusgol men inuti vit och tämmeligen hård samt bröt sig uti parallella, tjocka lameller. På många ställen fanns denna sandsten med svarta fläckar, som innehöllo en järnhaltig och lösare jord. Ofta fanns ock denna sandsten med helt tunna skivor, vilka på sidorna voro betäckta med en rödbrun sand. Härav utstakades följande species.
Cos soliduscula alba, cortice flavescente, particulis arenaceis quartzosis æqualibus opacis.
Cos solidiuscula alba, cortice flavescente, maculis fuscis friabilibus.
Cos friabilis fusca, particulis subrotundis granulatis.
Kabbelekan Fl. 473 visade nu först i kärren sina gula blommor.
Häggen Fl. 396 begynte nu först sticka fram sina löv utur knoppen.
Svinevad, kvart. 5½.
